Det stora dagen FÖRLOSSNINGEN....långt inlägg

Det är ju en ganska bra ide att skriva ner vad som hände denna söndag den 9 januari. Man glömmer ju så lätt, detaljerna alltså. Så nu gör jag ett försök....

Tror att jag vaknade runt fyra tiden på morgonen med en värk som var värre än dagarna innan ( började på onsdagen, men läs under gravid). Jag gick runt i lägenheten för jag kunde inte sitta ner, gjorde för ont när värkarna kom. Tillslut så tog jag en dusch, en lååång dusch. Det hjälpte lite för stunden....

Men tillslut så fick jag nog och ringde in till förlossningen och berättade hur läget var. Jag trodde då att jag kanske hann med två värkar på 10 minuter ( vilket var 3 värkar egentligen fick jag reda på sen). De tyckte att jag skulle komma in så det fick göra en kurva och se om jag öppnat mig något mer. Så det var bara att väcka Anders och berätta att det var dags att åka in. Så vi åkte och lämnade Dexter hos Anders föräldrar och kom in till förlossningen kl 7.30.

De "satte" på mig "bandet" runt magen för att hålla koll på bebisen och mina värkar. Sen så konstaterades det att jag var endast öppen 3 cm. Jag trodde absolut att det skulle vara mer.....men men...

Sen så hände inget speciellt på ett tag. Vi var på rummet och kollade på film (andades mig igenom värkarna). Kl 10.15 blev både jag och barnmorskan less (hade inte öppnat mig något mer) så då pickade BM hål på hinnan så fostervattnet "forsade" ut. Jag minns att hon uttryckte sig, att hon ville att jag skulle föda barn innan hon slutade. Just då tänkte jag JAG SKA BLI MAMMA IDAG.....
Den känslan blev som bekräftad den dagen. Klart jag längtat tills barnet skulle komma ut, men när det väl var dags var det som att NU JÄKLAR....ja jag vet inte hur jag skulle beskriva det. Tänk att du ska få träffa din stora idol som du avgudat i flera år......man blev ju lite nervös.

Tillbaks till förlossningen nu då....Efter att vattnet gått så blev värkarna ett steg vassare. Så då blev jag vän med lustgasen. Jag tyckte väl att den hjälpte fast den var lite svår. Man ska använda den i rätt tidpunkt under värken för att den ska vara till någon nytta men tillslut fick jag till det. Blev helt klart "groggig" och sluddrade en massa när jag skulle prata med Anders. Min första kommentar var att - Jag tror inte gasen har någon värkan.....haha Anders bara tittade på mig och kunde bekräfta att det hade den. Min första fylla på vet inte hur länge.
Ganska strax efter att vattnet gått fick jag även "sätta igång dropp". Och med de droppen kommer en jävla smärta. Värkarna blev så intensiva och täta, helt galet...och började jag även att låta GHAAAAAA
Och vid den här tiden (kl 13.45) var jag öppen 5 cm....segt
Men sen så gick det fort.
Jag blundade hela tiden, OJJADE mig och hade fruktansvärt jobbigt, tyckte jag då...
Så de kom in igen och frågade om jag ville ha ryggmärgsbedövning. JA tror det var dags då, jag ville inte ha så ont ialla fall. Så de kom in och gav den kl 14.45 och direkt efter det så kollade de igen hur öppen jag var...10 cm nu. Så på en timme (helvetes timmen) hade jag öppnat mig 10 cm. och som sagt under hela denna tid så blundade jag men hörde allt vad de sa. De mumlade om att det var dags nu...Så det kallade till en till barnmorska och en undersköterska ( de var 3 st sammanlagt, 4 med Anders som kämpade på ). De satt dit benstödet och la upp mina ben och sen var det dags att KRYSTA
Och jag krystade så jag trodde skalle skulle sprängas. Alla krafter jag hade kvar använde jag denna stund och efter en liten stund så kände jag att något liksom rördes sig neråt och då krystade jag igen. Den krystningen stannade med att en liten del av lillgrabbens huvud stack ut. ÅH FY FASIKEN VA ONT DET GJORDE. Jag skrek att de skulle ta ut ungen, fick lite panik, men de lugnade ner mig och jag andades (andningen var ju grymt viktigt, den hjälpte mig jätte mycket, kom ihåg det Tina blink blink) De sa att jag skulle krysta igen men jag kände ingen krystningsvärk men sen så kom den och då kom William ut ( ca 15 min tog krystningsfasen, kl var 15.21) Jag gjorde då en min första situps på länge och kikade upp vart mitt barn var. - Han säger ju inget. Nu fick jag lite smått panik igen. Bebisar ska ju skrika när de kommer ut, så är det ju på film....
Men efter en ynka sekund ( han hade fått i sig lite fostervatten som han fick upp, därför inget ljud) så hörde jag honom och de la upp han på bröstet, min stora KÄRLEK.
Då var jag lycklig. All smärta var borta. Allt var bara så rätt och så underbart.
William kissade och bajsade på mig men vad gjorde det, han var ju helt perfekt.

Herregud jag blir så rörd när jag tänker tillbaka på denna stund. Som jag hade längtat....
Man skulle ju vilja beskriva denna känsla för de blivande mammor men det går inte, finns inga direkta ord att sätta. Man måste helt enkelt uppleva den. Men det är en känsla man aldrig glömmer och jag är så tacksam att jag fick vara med om detta.

P.S jag kanske uppdaterar detta inlägg igen, det dyker upp saker hela tiden som jag glömt, små små detaljer

Heja Cissi!

Cissi ringde och han prata tillräckligt länge för att säga att hon fått dropp som ska sätta lite fart på värkarna, sen fick hon en värk och la på. Nu tycker jag synd om Cissi för det där droppet är INTE att leka med, man får helvetiska värkar av det, de blir så otroligt intensiva. Jag hann inte fråga om hon hade öppnat sig nå mer men det kanske hon inte hade eftersom hon fått droppet då. Vi får snällt bara vänta medans hon kämpar på...
/Jessica

Go Cissi! Go Cissi!

God morgon världen! Jessica här! Jag har hackat mig in i Cissis blogg för att meddela att min underbara vän nu är inne på förlossningen (igen!) och den här gången tänker de behålla henne för nu är hon öppen 3-4 cm. Hon har ont men kämpar på och idag ska det krystas! Idag kommer han, lillgrabben vi alla väntat på i 40 veckor. Väntar med spänning på uppföljningen...

jag orkar inte mer

Fy Fan va Jäkla jobbigt

Hinnsvepning nr 2

Idag fick vi en tid hos specialistmödravårdscentralen kl 11.00

Vi fick direkt komma in och göra ett ultraljud. De kollade måtten på killen och försökte mäta hur mycket vatten som fanns. De kom fram till att det var på gränsen till för lite vatten (som de sa igår).

Efter det så ville de göra en kurva (igen) för att se hur bebisen mådde. Kurvan såg jätte bra ut.

Då kom det in en söt liten överläkare som tittade på alla "svaren" och sa att vi skulle få komma tillbaka på måndag kl 11. 

Jag fick lite lätt panik och säger att idag är det ju fredag, ska vi vänta tills på måndag. 

Jag försökte visa hur missnöjd jag var med detta.

Jag berättade också om hinnsvepningen igår.

Så då sa läkaren att hon kunde känna hur det kändes på livmodertappen och sedan göra en hinnsvepning till.

Absolut, det får du så gärna.

Denna gång gjorde det riktigt ont och jag blödde lite efteråt.

Vi skulle iaf höra av oss om vattnet gick eller värkar börjar eller att jag inte känner bebisen, HÖRA AV OSS SÅ FORT SOM MÖJLIGT.

Efter detta besök så har jag haft ont, fan har knappt kunnat röra på mig.

Och nu kl 15.45 så gick slemproppen (äckligt)

Jag förstår att jag måste vänta på att vattnet går eller att värkarna sätter igång, och tro mig det GÖR VI

FIXERAD.....resan fortsätter

Ja nu forsätter jag berätta om vad som är på G.

Gick och la mig strax efter två i natt (med två alvedon) och som till strax innan kl 10. Super skönt.

Men jag kände inte något från bebisen i magen. Inget ville han bjuda på, så jag tänkte ringa in till förlossningen men struntade i det. Sen så fick jag ett samtal av min vän Jessica. Hon sa att om han inte rör sig så kanske han inte mår bra, så jag måste ringa.

Så det gjorde jag.

Kom in till förlossningen där de "tog" en kurva och den såg bra ut.

Sen så blev det en väntan på läkaren i säkert 45 min, haha då var jag less. Men hon var så gullig när hon kom, en riktig dröm läkare.'

Hon började med att känna på magen och konstaterade att han nu var fixerad ( vilket han inte var i tisdags )

Sen så blev det ett ultraljud där allt såg bra ut förutom att det var på gränsen på för lite fostervatten....

Så imorgon så ska jag få besöka mödravårdscentralen för att kontrollera vattenmängden. Och om det är för lite så kanske jag kan bli igångsatt.

Men läkaren var inte klar med mig. Nä hon ville känna på livmodertappen och göra en hinnsvepning.

Självklart så fick hon göra det.

Då kände hon bebisens huvud.....helt fantastiskt.

Men imorgon så blir det som sagt mödravårdscentralen så jag återkommer då, om inte innan, vi får se

Jobbigt

Nu ska ni få höra.

Onsdagen kl 6 på morgonen (igår) började jag känna en molande värk. Värken var i ryggslutet och alldeles ovanför snippan. Den ville inte ge med sig så jag tog en dusch men värken kom då och då. Sen  kl 8 ringde jag förlossningen. De trodde att det var förvärkar. Frågade om vattnet gått eller om jag sett blod när jag varit på toa. Inget av de två hade jag stött på. Så jag tog två alvedon och skulle höra av mig om det blev värre värkar eller vattnet gått.

Gick och la mig efter det. Sov i små stunder och vaknade av molande värk. Och så har det sett ut mest hela onsdagen. Jo en sak ( VARNING KÄNSLIGA LÄSARE ) till, jag var säkert på toa 100 gånger och tömde tarmen, sket med andra ord. Har aldrig varit med om liknande. Berättade detta för min barnmorska och sa att det kan vara ett klart tecken på att nått är på gång.....

Men inget mer hände igår...

Men nu sitter jag här, klockan är kvart över ett på natten och jag kan inte sova. Har fortfarande värkar titt som tätt. Mår lite illa och vet inte riktigt vad jag ska göra. Ska väl försöka lägga mig en stund efter jag skrivit klart detta, sen så tänker jg ringa förlossningen igen och rådfråga lite.

Jag känner ju knappt bebisen tycker jag. För när jag får värkarna så blir ju magen stenhård....

Kanske....

KANSKE PÅ G NU

Nått som inte alla vet är att....

jag har tappat bort min förlovningsring. Den har säkert varit borta i över 1 månad nu. Så jag har gett upp hoppet och vände mig till till Folksam för hjälp. Jag har ju en hemförsäkring genom dom och dom har lovat mig hjälp men jag betalar en självrisk på 1500kr.

Så igår så var jag till Guldfynd och fick hjälp att skriva i ett papper som ska skickas in.

Där skrev vi i vad ringen kostade år 2007 när jag och Anders köpte den. Den var då värd nästan 5000kr. Sen så skrev de i vad ringen är värd idag....nästan 9000kr. HELT SJUKT.

Tänk om jag ingen hjälp skulle fått.....

Hur kan något öka i värde på detta sjuka sätt. Nästan dubbelt på 3 - 4 år.

 

 Men nu så är arbetet igång för att jag ska få en ny ring, ME SO HAPPY.

Har gråtit många tårar över min ring. Jag fattar inte vart den hamnat, har sökt igenom lägenheten säkert tusen gånger men ingen lycka.

Skyller ju självklart detta på graviditeten. Har blivit så grymt förvirrad att det inte är roligt....

Jag blir så trött på mig själv

Har haft en sjukt jobbig dag idag. Så galet förvirrad har jag varit så jag tror nästan att det inte är sant. Självklart så måste jag få skylla allt på mitt gravida tillstånd. Men mer om det imorgon. Är helt slut i hjärna och kropp, behöver lägga mig ner och sova nu

Dagens fynd

Hittade detta på HM idag.
Byxorna är så coola. Har kikat på dom förut men tyckte att 149kr var för mycket då, men nu så var de ute för halva priset. ME LIKE. Pyjamasen var också för halva priset

Kanske en liten skillnad ändå

v 36+5

Fast om man jämför dessa bilder, så har väl magen sjunkit lite längre ner va. Eller är det bara önsketänkande....

Magen kan väl inte bli större

v 39+1

Vilken sjuk mage jag har, helt galen....

Ska till barnmorskan imorgon, få se vad hon säger....

Jag är redo, är du???

Ja på måndag är det precis 1 vecka kvar till beräknad födsel.....

Känns som jätte lång tid just nu....

Imorgon så ska jag klippa mig och efter det får killen komma när som helst. Men jag vill inte vänta för länge. Jag vill inte gå runt "så här" länge till.

Messa just nu med en pigg mamma. Hon skriver att sonen kommer på torsdag. Ja varför inte....den 6 januari....

Ska slänga in en magbild på måndag, vem vet det kanske blir den sista jag tar...

Jag har haft en bra jul och ett fint nyår. Fina julklappar och god mat. Jag är verkligen redo för detta nyår.

Det finns så mycket att se framemot...

Nä vet ni vad jag ska fortsätta att städa nu, va ju det jag skulle göra idag. Jaja återkommer imorgon, eller tidigare,  med ny energi, nyklippt hår och magbilden. Vi ses

Vaken??

Känns som jag är den enda som är vaken just nu. Slog upp mina ögon strax innan kl 0500. Efter det så var det omöjligt att somna om. Men det gör inte så mycket.....

Ska lämna in bilen nu på morgonen, måste fixas en sak. Och sen så bär det iväg till barnmorska. Ska prata lite om hur jag/vi vill ha det när det är dags att krysta. Jag frågade Anders hur han känner/vill ha det. Men han är nöjd bara jag är nöjd.....sötisen

Ska även lyssna på hjärtljuden och se hur han ligger i magen. Känns som om han har droppat ner en aning. Sen så tycker jag att rörelsemönstret är annorlunda..hmmmm.....få se vad detta innebär. Håll era tummar på att allt är bra nu. Det börjar ju närma sig. 2 veckor och 5 dagar kvar

haha kan inte fatta att detta är jag

Ser ut som en överviktig VAL. Men det ska ni veta kära ni, jag svankar lite extra här, för att få till ett extra PUT

Livsfarligt

Herregud. Försök att raka puppan ni, utan att se den......

Hur har magen sett ut under dessa månader

Start bild

v 16+5

v 20

v 25

v 28

v 31+2

v 36+5

Hoho gud vad du rör på dig

Nu kommer ett gravid inlägg....

Vissa dagar kan jag gnälla över att han inte rör på sig som "jag tycker" att han borde. Men rätt vad det är så sparkar han till mig så det faktiskt gör ont. Som alldeles nyss, där av rubriken. Men det är så grymt skönt att han "talar" till mig. Allt är som det ska vara.

Jag börjar fundera lite på namn nu igen. William tycker både jag och Anders är fint. Men sånt kan man ju inte bestämma nu, eller hur. Vi måste ju få se lillkillen först.

Andra namn som faller mig i smaken är Lexus och Douglas. Tänk er dom namnen tillsammans med Karl.

Karl Lexus Maxlahti

Karl Douglas Maxlahti

eller 

Karl William Maxlahti

Jag kan nog hålla på hur länge som helst med namn, finns ju så otroligt många att välja mellan...

Jo imorgon är det exakt 1 månad kvar. Nu går det fort alltså. Är vi redo???

JA DET ÄR VI, har väntat länge nu. Vi vill ju se våran son. Se vem han är lik. Jag tror/fantiserar om att han kommer att ha mörkt hår och blåa ögon. Anders läppar och näsa. Hoppas bara att han inte får mitt stora huvud, haha.

Ja han kommer att vara bäst helt enkelt.

haha han rör på sig för fullt i skrivandets stund, har väl sovit hela dagen, så nu jäklar.

Jaha vad måste göras nu då. Ska jag skriva en lista för vad som ska packas inför BB.....

Måste göra ordning hans grymma lilla säng.....

Jag har tvättat klart nästan allt i storlek 56 nu. Han har ganska mycket kläder i den storleken, kanske nån pyjamas till, vilken storlek kommer sen??? haha sånt kanske jag borde veta..

I tisdags så var jag till barnmorskan och lyssnade på hjärtljuden. Ljuvlig musik vad det...

Han ligger fortfarande med huvudet neråt, har gjort det i säkert 4 veckor nu. Men nu så låg han tydligen något längre ner. Men huvudet är rörligt, bra de....

Nä nu så ska jag gå och borsta tänderna. Godnatt där ute alla blivande mammor och självklart alla andra, här mobbar jag inte ut någon. 

KRAM KRAM

Vill nästan inte berätta detta....

.....men jag spräckte ett par av min brallor idag. Det hördes ett litet lätt "brak" och blev genast luftigare. HAHA jag har två par byxor som jag kan använda och den som är bra på matte, kan ju nu räkna ut att jag bara har ett par kvar. 

När jag berättade för pappa att detta hänt så undrade han varför....JA jag är ju för tjock