Helt enkelt ett måste till William

från

Elodie Details

bara 299 kr

Inget mera nu

Det är förbud här hemma, INGET GODIS

Finns tydligen ett trevligt sätt att väga sig på

www.bluebox.se

Snart ska du få smaka mitt lilla hjärta

Här är William 3 månader, men nu är det bara 2 v kvar tills han blir 4 mån, då ska han få smaka...spännande

Vi invigde uteplatsen igår

här snackar vi om dagen som gått

Visst är det härligt när vi förstår varandra

Igår....

så såg jag och Anders en man som bytte till sommardäck...inget märkvärdigt eller hur.

Men det som var sten tufft var att han gjorde det tillsammans med sin rollator (första gången jag har sett det). Det är bara så härligt att se.... Inget stoppar en.....

Nä nu så ska jag gå och se om tvättstugan är ledig....
Bära lite grejer till förrådet....
Sen så kanske det blir en kaffe va....
JO en otroligt viktig sak också. Jag har bara 1 kg kvar av min viktuppgång under graviditeten. Har alltså droppat 21 kg på dessa 3 mån + 1 vecka.
Fast jag skulle vilja droppa 4 kg totalt tills Barcelona (jag har väl nämnt att vi åker till Barcelona den 30 maj)....mmmm det är mycket man vill här i livet

Det stora dagen FÖRLOSSNINGEN....långt inlägg

Det är ju en ganska bra ide att skriva ner vad som hände denna söndag den 9 januari. Man glömmer ju så lätt, detaljerna alltså. Så nu gör jag ett försök....

Tror att jag vaknade runt fyra tiden på morgonen med en värk som var värre än dagarna innan ( började på onsdagen, men läs under gravid). Jag gick runt i lägenheten för jag kunde inte sitta ner, gjorde för ont när värkarna kom. Tillslut så tog jag en dusch, en lååång dusch. Det hjälpte lite för stunden....

Men tillslut så fick jag nog och ringde in till förlossningen och berättade hur läget var. Jag trodde då att jag kanske hann med två värkar på 10 minuter ( vilket var 3 värkar egentligen fick jag reda på sen). De tyckte att jag skulle komma in så det fick göra en kurva och se om jag öppnat mig något mer. Så det var bara att väcka Anders och berätta att det var dags att åka in. Så vi åkte och lämnade Dexter hos Anders föräldrar och kom in till förlossningen kl 7.30.

De "satte" på mig "bandet" runt magen för att hålla koll på bebisen och mina värkar. Sen så konstaterades det att jag var endast öppen 3 cm. Jag trodde absolut att det skulle vara mer.....men men...

Sen så hände inget speciellt på ett tag. Vi var på rummet och kollade på film (andades mig igenom värkarna). Kl 10.15 blev både jag och barnmorskan less (hade inte öppnat mig något mer) så då pickade BM hål på hinnan så fostervattnet "forsade" ut. Jag minns att hon uttryckte sig, att hon ville att jag skulle föda barn innan hon slutade. Just då tänkte jag JAG SKA BLI MAMMA IDAG.....
Den känslan blev som bekräftad den dagen. Klart jag längtat tills barnet skulle komma ut, men när det väl var dags var det som att NU JÄKLAR....ja jag vet inte hur jag skulle beskriva det. Tänk att du ska få träffa din stora idol som du avgudat i flera år......man blev ju lite nervös.

Tillbaks till förlossningen nu då....Efter att vattnet gått så blev värkarna ett steg vassare. Så då blev jag vän med lustgasen. Jag tyckte väl att den hjälpte fast den var lite svår. Man ska använda den i rätt tidpunkt under värken för att den ska vara till någon nytta men tillslut fick jag till det. Blev helt klart "groggig" och sluddrade en massa när jag skulle prata med Anders. Min första kommentar var att - Jag tror inte gasen har någon värkan.....haha Anders bara tittade på mig och kunde bekräfta att det hade den. Min första fylla på vet inte hur länge.
Ganska strax efter att vattnet gått fick jag även "sätta igång dropp". Och med de droppen kommer en jävla smärta. Värkarna blev så intensiva och täta, helt galet...och började jag även att låta GHAAAAAA
Och vid den här tiden (kl 13.45) var jag öppen 5 cm....segt
Men sen så gick det fort.
Jag blundade hela tiden, OJJADE mig och hade fruktansvärt jobbigt, tyckte jag då...
Så de kom in igen och frågade om jag ville ha ryggmärgsbedövning. JA tror det var dags då, jag ville inte ha så ont ialla fall. Så de kom in och gav den kl 14.45 och direkt efter det så kollade de igen hur öppen jag var...10 cm nu. Så på en timme (helvetes timmen) hade jag öppnat mig 10 cm. och som sagt under hela denna tid så blundade jag men hörde allt vad de sa. De mumlade om att det var dags nu...Så det kallade till en till barnmorska och en undersköterska ( de var 3 st sammanlagt, 4 med Anders som kämpade på ). De satt dit benstödet och la upp mina ben och sen var det dags att KRYSTA
Och jag krystade så jag trodde skalle skulle sprängas. Alla krafter jag hade kvar använde jag denna stund och efter en liten stund så kände jag att något liksom rördes sig neråt och då krystade jag igen. Den krystningen stannade med att en liten del av lillgrabbens huvud stack ut. ÅH FY FASIKEN VA ONT DET GJORDE. Jag skrek att de skulle ta ut ungen, fick lite panik, men de lugnade ner mig och jag andades (andningen var ju grymt viktigt, den hjälpte mig jätte mycket, kom ihåg det Tina blink blink) De sa att jag skulle krysta igen men jag kände ingen krystningsvärk men sen så kom den och då kom William ut ( ca 15 min tog krystningsfasen, kl var 15.21) Jag gjorde då en min första situps på länge och kikade upp vart mitt barn var. - Han säger ju inget. Nu fick jag lite smått panik igen. Bebisar ska ju skrika när de kommer ut, så är det ju på film....
Men efter en ynka sekund ( han hade fått i sig lite fostervatten som han fick upp, därför inget ljud) så hörde jag honom och de la upp han på bröstet, min stora KÄRLEK.
Då var jag lycklig. All smärta var borta. Allt var bara så rätt och så underbart.
William kissade och bajsade på mig men vad gjorde det, han var ju helt perfekt.

Herregud jag blir så rörd när jag tänker tillbaka på denna stund. Som jag hade längtat....
Man skulle ju vilja beskriva denna känsla för de blivande mammor men det går inte, finns inga direkta ord att sätta. Man måste helt enkelt uppleva den. Men det är en känsla man aldrig glömmer och jag är så tacksam att jag fick vara med om detta.

P.S jag kanske uppdaterar detta inlägg igen, det dyker upp saker hela tiden som jag glömt, små små detaljer

Är det någon som vill läsa.....

Funderar på att skriva ner min OTROLIGT SPÄNNANDE förlossning. Men är det någon som är intresserad eller ska jag behålla den för mig själv.....

Bjuder på en bild medan ni funderar....
William the one and only

Tiden bara rusar iväg

Jag ska börja jobba den 11 augusti. Lite smått panik, samtidigt som det kommer bli skönt att få tjäna lite pengar. Men jag kommer sakna PLUTTEN min. Var ifrån han 1 timme idag (var på jobbet och la schema) och det gjorde ont i mitt mamma hjärta. Vill ju vara med min prins jämt inte missa 1 minut av honom och hans gosig leende

3 månader har du funnits i våra liv

Jag kan knappt fatta att det är 3 månader sen William lades upp på mitt bröst och jag fick se han för första gången. Den absolut lyckligaste dagen i mitt liv...

Älskar dig lillgrabben

Plötsligt så händer det.....

 

Efter att ha stirrat och fokuserat med en massa koncentration så fick han äntligen tag på den, duktig kille

Funny Baby Fart

funny baby dancing to beyoncé

Se vad killen har myst i idag

Sin fina namnsdagspresent som han har fått av sin mormor.
Filten är jätte fin, sprakande färger

118800 hur gammal är jag?

Tjena sötnos - min gissning blir 3 månader, kanske 4 men jag gissar på 3 månader. Supersöt är du iallafall. Kramar 118800

(Var ju tvungen att testa denna tjänst så jag skickade ett kort på William)

Namnsdagsbarnet

Idag har våran underbara son namnsdag

William

P.S vi vill även säga grattis till  will.i.am

någon annan William vet jag inte om.....

att man orkar....

 

 

 

 

92-åring åtalas för
mord på make, 98

På måndag skrivs historia i en tingsrätt i Sydney Australien.
Då blir 92-åriga Clara Tang den äldsta kvinna som någonsin mordåtalats i landet.
Offret är hennes sex år äldre make.

Polisen knackade på dörren till parets hem på Liverpool Street, i statsdelen Surry Hills i Sydney klockan 21.40 fredagen den 12 mars, efter att en släkting uttryckt oro över mannens välbefinnande.

Knivsår i magen

Polisen hittade då mannens döda kropp i vardagsrummet. Enligt tidningen Sydney Morning Herald hade Ching Yung Tang, 98, sår i huvudet och knivsår i magen.
Efter ett kort samtal med Clara Tang, 92, som fortfarande hade blod på kläderna, beslutade man sig för att föra med henne till polisstationen, där hon med hjälp av kinesisk tolk förhördes ytterligare.

”Blev förgiftad”

Clara Tang anser sig vara oskyldig och hänvisar till mentalsjukdom.
Hon har sagt att hon var rädd för att mannen under lång tid förgiftat hennes mat och hon beskrev hur hon började att byta ut deras tallrikar för att vara säker på att inte få gift i kroppen. I ett av polisförhören berättar hon hur hon slutligen attackerade mannen med orden ”Om du vill döda mig så ska vi i alla fall dö tillsammans”.

Makarna var gifta i 70 år, skriver Sydney Morning Herald. Före sin flytt från Kina hade de två tillsammans överlevt både Japans ockupation och Maos kulturrevolution.

Carina Bergfeldt 

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12823501.ab 

Zlatan driver med Ekwall HQ ( haha va ful han är Zlatan)

Tänk att handen smakar så gott

Dagens video fångst

Världens finaste 5 åring

Grattis Benjamin som fyllde 5 år igår.

Vilket leende....